fortfarande berg-och-dalbana...
Imorgon får jag iaf komma hem så då kan jag gråta på golvet med Helena när det behövs... det är bra, för jag vet inte vart jag är... Hejhej bra jobbat där Kate!
Långfredag morgon.
Vilket prat om att deppa och gråta!!!
Jag tycker att alla verkar glada, jag. Än har jag varken sett gråt eller sura miner. Det är nyttigt att träffa sina syskon ibland. De står en närmast, har samma grund att stå på och förstår vad allt handlar om. När det gäller!